Ståltråd med låg kolhalt för allmänt bruk är den mest produktiva typen av ståltråd och dess diameter är mellan 0,16 och 10 mm. Enligt yttillståndet kan den delas in i två typer: slät och galvaniserad, och enligt leveranstillståndet kan den delas in i två typer: kallritning och glödgning.
Draghållfastheten hos kalldragen ståltråd är i allmänhet %26le; 635-1000MPa; nageltillverkning är %26le; 540-1320MPa. Ju större tråddiameter, desto mindre draghållfasthet. Draghållfastheten hos kalldragen ståltråd för konstruktion får dock inte vara lägre än 635 MPa. Draghållfastheten hos den glödgade ståltråden är mellan 295 och 500 MPa.
Vid val av råmaterial, med tanke på ståltrådens flexibilitet, för att förhindra att draghållfastheten blir för hög, bör kolhalten i den lilla tråddiametern vara låg; men för den större specifikationstråden för spiktillverkning bör råmaterialet med högre kolhalt användas. , för att inte böja tråden under stansningen. I allmänhet, vid framställning av slät ståltråd för icke-spiktillverkning, kan trådstången dras genom mekanisk avkalkning (se mekanisk avkalkning av trådstång) och utan beläggningsbehandling (se smörjbärare).
Vid tillverkning av spiktillverkning eller galvaniserad ståltråd, på grund av de höga kraven på dess ytkvalitet, vanligtvis efter mekanisk avkalkning, måste trådstången syltas något och sedan behandlas med gulning och kalkfärgad beläggning före ritning. dra. På grund av den goda plasticiteten och den låga deformationsbeständigheten hos ståltråd med låg kolhalt kan den totala arearealreduktionshastigheten (se areareduktionshastighet) i ett dragslag erhållas större och maximalt kan nå cirka 95%.
Ytreduktionshastigheten för varje pass är i allmänhet %26le; 35%. Generell ståltråd med låg kolhalt används för värmebehandling före galvanisering eller mellanliggande värmebehandling mellan ritningsstegen. Omkristallisationsglödgning används ofta, och kontinuerlig ugnsglödgning och gropugnsglödgning används ofta. Kontinuerlig ugnsglödgning och kontinuerlig varmförzinkning eller elektrogalvanisering utgör kontinuerliga driftslinjer; gropugnsglödgning används i icke-kontinuerliga produktionslinjer.
